De e bara så.



Jag är rädd för att möta öde ensam.


Gråter jag av ensamheten även om jag vet att jag inte är ensam?





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0