Kjoii

Man mår inte bara dåligt p.g.a lite bråk med en vän.
Och man har inga riktiga vänner här uppe än.
Och man känner sig lite ensam.
Handbollen går inte riktigt så som jag hoppats och
jag har inte hittat en dansskolan i Kristianstad.
Men jag har inte klagat mycket.
Men nu så har jag tappat bort min plånbok.
Men som tröst så vet jag att: det kan alltid bli värre.

Jag försöker iallafalla hålla humöret och mitt välbefinande uppe.


I hope for something special,
but i can only wait and see.