Dagen före nyårsafton.

De gamla året håller inte riktigt på att sluta så som jag trodde.
Sorg och inget bra välmående har de senaste dagarna handlat om.
De blir tyvärr inte alltid som man tänkt sig, men de som är det viktigaste är att försöka
acceptera detta och försöka gå vidare i livet.
De är just de som är det viktigaste, för ditt eget välmående.
För ditt eget bästa. Men den dagen kommer, men de tar tid.

Imon är det nyårsafton, och jag är absolut inte sugen på att festa in ett nytt år.
För tillfälligt vill jag bara se mig omkring och bara förstå.
Men man kommer aldrig kunna förstår.
För livet har sina hemligheter, och de kommer inte avslöjas i första taget.
Ibland blir de bara riktigt jobbigt att se andra lida, se andra må dåligt.
Då önskar jag att jag hade någon makt, men de har jag inte.
Jag är bara en liten ynklig människa som bara kan sitta och titta på.
Och de är en fruktansvärd känsla.
Ibland vill man bara försvinna och aldrig komma tillbaka.

Men nä, nu ska jag sluta klaga.
För jag vet, hur dåligt jag själv än mår så finns de alltid någon annan
där ute som har de 1000 gånger värre.
Man ska bara försöka acceptera sitt ödet och försöka förstå
att allt som händer har en mening.
Fortsätt kämpa.
En dag kommer du,vi,ni,de,han,hon att må bra igen.
Ha bara tålamod för allt har sin lilla gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0